newsline

BLUP (Best Linear Unbiased Prediction) är en metod som används på många djurslag och även växter för att få en prognos på avelsvärde. Denna text är ett försök till att förklara på ett enkelt sätt hur vi kan använda informationen från BLUP-metoden i vårt avelsarbete.

 

Vad är BLUP för islandshästar?

Till en början måste vi inse att BLUP bygger på avelsbedömningar. Bedömningen är tänkt som någon slags opartisk mätning av individens egenskaper utifrån det officiella avelsmålet. BLUPen berättar i princip vad vi kan förvänta oss av individen i avel. Med ganska stor förenkling kan vi säga att BLUP berättar om förhållandet mellan positiva och negativa gener för de egenskaper som vi försöker påverka i aveln och som är en prognos på hästens sanna avelsvärde.

Det vi ser i hästen vet vi, beror delvis på hästens gener, och delvis på miljöfaktorer. För att kunna påverka egenskaper med avel så måste egenskaperna givetvis vara arvbara och desto högre arvbarhet desto snabbare blir framstegen. Vi vet också attmiljöfaktorer har en väldigt stor inverkan i hästens prestation, t.ex. uppväxtförhållanden, väder på bedömningen, underlag på bedömningsbanan, tränarens och visarens talang och erfarenhet, hovslagaren osv. Dessa faktorer är slumpmässiga, men sedan finns det miljöfaktorer som är systematiska och som påverkar alla individer i snitt på samma sätt. BLUP-metoden kan korrigera för sådana miljöfaktorer. Genom att räkna ut vilken effekt dessa faktorer har i snitt, kan vi justera bedömningarna så att de blir mer jämförbara. Med andra ord så tar vi bort effekten av dessa faktorer.  Nuförtiden korrigerar BLUPen för islandshästar för följande miljöfaktorer som vi vet att har en systematisk inverkan på alla individer; kön, ålder, bedömningsland och bedömningsår.

 

Hur skall jag läsa siffrorna?

BLUP följer en normalkurva på en skala där 100 är medel och standardavvikelsen är 10. Normalkurvan fungerar på det viset att 68,2% av alla hästar hamnar inom en standardavvikelse, dvs. mellan 90 och 110. På samma sätt hamnar 95,44% av alla hästar mellan 80 och 120 och 99,74% mellan 70 och 130. Utifrån normalkurvan kan vi alltså jämföra våra hästar med resten av populationen. En häst som har 132 i BLUP tillhör alltså 0,13% av de bästa avelsdjuren i populationen, vilket troligtvis innebär att den är bättre lämpad för avel än 99,87% av alla registrerade islandshästar i världen. På samma sätt är en individ med 125 i BLUP troligen bättre för avel än 97,72% av populationen. Hästar som har under 100 i BLUP är alltså mindre lämpliga för avel än majoriteten av populationen. På detta sätt kan vi få en prognos på hur stor sannolikheten är att just denna individ kommer att lämna avkommor som är bättre än vad medelhästen är idag.

nd_with_percentages
Normalkurvan

 

När vi väljer vilka individer vi vill avla på ser vi gärna på stamtavlor, både föräldrarna och även deras föräldrar, individernas totalbedömning och likaså avkommornas. Det är just denna information som BLUP-metoden använder och presenterar för oss. Hästar som endast är exteriörbedömda anses alltså vara obedömda eftersom avelsmålet handlar först och främst om att få fram ridhästar. Med BLUP-metoden kan vi se vilka individer som är de mest lämpliga för att bidra till genetiska framsteg inom varje egenskap för sig, och likaså om det finns sannolikhet för att de kommer att lämna hästar som är sämre en medelhästen inom någon egenskap. Eftersom det är flera positiva gener än negativa (alltså över 100 i BLUP), desto snabbare avelsframsteg får vi. Om vi använder många individer som har flera negativa gener än positiva (under 100 i BLUP), finns det en sannolikhet för att egenskapen snarare blir sämre för varje generation.

 

Hur pålitlig är prognosen?

BLUP bygger på all information som finns tillgänglig (avelsbedömningar). Desto mer information som vi har om släktingar, avkommor och individen själv, desto säkrare blir också prognosen. En obedömd individ får automatiskt en BLUP som är medelvärdet av föräldrarnas BLUP eftersom vi vet att den fick hälften av sina gener från mamma och den andra hälften från pappa. Vi vet däremot inte vilka gener den fick från mamman eller pappan och därför har vi en begränsad säkerhet på prognosen. Säkerheten (kallas exakthet i WorldFengur) på BLUPen är räknad på varje individ för sig och baseras på hur mycket information som finns tillgänglig.

För att ta ett exempel kan vi titta på stoet Halla frá Þorgerðarstöðum som är född 1987. Båda hennes föräldrar är obedömda och det finns väldigt lite information i hennes stamtavla för övrigt. Halla är även hon obedömd och likaså alla hennes avkommor. Halla har 80 i BLUP. Om vi sedan tittar närmare kan vi se att säkerheten på hennes prognos är 31% och standard avvikelsen är 10. Därför kan vi säga med 31% säkerhet att hennes sanna avelsvärde ligger någonstans mellan 70 och 90. Vad skall vi dra för slutsats? Jo, hon har kanske ett lågt avelsvärde eller kanske inte! Om dagens väderleksrapport var lika osäker skulle givetvis ingen människa göra något med den informationen.

För att ta ett exempel åt andra hållet kan vi titta på avelslegenden Orri frá Þúfu. Han har väldigt många bedömda hästar i sin stamtavla (även om hans mamma var obedömd), har själv en bedömning och när detta skrivs har han 589 bedömda avkommor. Orris BLUP ligger nu på 122, standardavvikelsen på 1 och säkerheten är 100%! Eftersom så pass många avkommor har blivit bedömda behöver vi inte längre en prognos på hans avelsvärde, vi vet det. Hans BLUP är på många sätt som en väderleksprognos för gårdagen. Dessutom kan vi se i WorldFengur att hans BLUP för totalpoäng har höjts med 15 poäng på grund av hans avkommor (heter ”avk. avvikelse” i WorldFengur), exteriör med 18 och ridegenskaperna med 11. Vi kan alltså se att om inte Orri hade fått en enda avkomma bedömd hade hans BLUP för totalpoäng legat på 107, trots att det handlar om exakt samma häst med samma avelsvärde. Däremot hade säkerheten varit mycket lägre (bland annat för att han har en obedömd mamma), standardavvikelsen högre och därför hade det varit svårt att dra långtgående slutsatser enbart utifrån prognosen. När vi använder BLUP för att jämnföra hästar måste vi därför alltid ta hänsyn till säkerheten.

Prognosen för mankhöjd presenteras däremot som avvikelse från medelstorleken i cm. För att fortsätta med Orri så har han en prognos på 0,6 i mankhöjd. Det betyder att medelmankhöjden på hans avkommor är 0,6 cm högre en populationens medel.

 

Användning av BLUP för framtiden

Vi avlar inte hästar för att få en hög BLUP. Däremot får vi per automatik hög BLUP på våra hästar om vi ser till att använda bra hästar för avel och baserar selektionen på fakta som vi har fått genom opartisk bedömning från välutbildade domare. Vi kan inte säga att en unghingst med 106 i BLUP är varken en bättre eller sämre avelshäst än den med 109 i BLUP. Däremot kan vi säga att en unghingst som har 120 i BLUP tillhör den grupp hästar som anses vara mest lämpliga för avel och därför kan det vara värt att använda den i avel tidigt. Om hingsten har 109 i BLUP kan den fortfarande vara väldigt snygg och lovande. Vi vet bara att det finns många andra hingstar som det är en mycket bättre idé att betäcka med, innan vi vet hur denna unga och lovande häst blir som ridhäst och får en säkrare prognos.

I WorldFengur finns det en funktion som heter ”virtuell betäckning”. Detta är ett verktyg som vi kan använda när vi väljer en hingst till vårt sto för att se vilket förväntade avelsvärde avkomman får när den föds. Dock måste vi återigen ha säkerheten i åtanke. Vi får också prognos på avkommans färg och passanlag. Dessutom får vi reda på avkommans inavelskoefficient, som blir röd om den är för hög. Inavelskoefficienten berättar sannolikheten för att individen har fått samma gen från både mamma och pappa och att den genen härstammar från deras gemensamma förfader. Det finns ett antal defekter som påverkar individens hälsa som endast kommer fram i homozygot (dubbelt anlag) tillstånd och därför bör vi försöka undvika den risken.

Vi som avlar hästar har ett ansvar gentemot rasen. Vi har ett officiellt avelsmål som alla länder i FEIF har kommit överens om att delta i. Det är givetvis av största vikt att vi behåller en variation inom rasen, men det är också vår uppgift att försöka avla bort genetiska defekter så som grisepass, dåligt lynne och dåliga hovar, för att inte nämna defekter som påverkar hästens hälsa. Som avelsmålet ser ut idag så finns det plats för en stor variation inom varje egenskap och det är ett mardrömsscenario om alla islandshästar skulle bli likadana. Vi vill att det skall finnas hästar för alla typer av ryttare. Men vi vill också att alla typer av ryttare skall kunna njuta av samma häst. Den perfekta hästen enligt avelsmålet är just en häst som passar alla.

Heimir Gunnarsson